smoke

FUCKFACE.

Snart är det dags för en resa till Stockholm känner jag. Jag hoppades godtroget att det skulle bli bättre av att flytta hemifrån, men tji fick jag när allting gjorde precis lika ont ändå. Hur mycket jag än springer finns det bitar som vägrar lossna. Och hey, det funkar inte att glömma. Jag är för klen för det, det slutar alltid med att gamla sår börjar riva igen efter ett tag och vips så står jag där med nya.

Hör du det? Jag är för klen. Vek, i huvudet. Jag har inga stålbarriärer, hur mycket jag än önskar att jag hade det.

För en gångs skull ska jag försöka ta vara på den här helgen i Sthlm. Inte sova bort allt i misär eller fundera över hur många dammråttor som hunnit bosätta sig underm in säng eller om hur många år min tapet ska börja flagna, utan komma till handling och träffa folk. Träffa Ninni, Denise, Cicci kanske om hon vill det, G om det är läge för det och... Ja, jag vet inte om jag har fler hemma som minns mig. Vi får se.

Ska smyga till västra. Här är det kallt och läxhögen växer fortfarande. Vill inte se.