eternal silence

Igår var jag och pussade på min älskling, hon med de svarta fläckarna. Började nästan gråta, fast hon verkade mest vara ute efter godis, som vanligt. Åh, jag är så glad att hon finns kvar, min lilla dressyrponi, hon är så söt att man dör lite.

Snart är veckan slut och jag har inte åstadkommit något särskilt över huvud taget. Sovit har jag gjort, handlat lite, stökat ner och funderat, funderat, funderat. Fick nys om en golden retrieverpojke på 10 månader, som behöver nytt hem. Van vid hästar, katter, behöver ett hem på landet, finns i Sundsvall. Skulle vara helt perfekt, men ja. Jag är inte gjord av pengar. Det är sådana grejer jag har funderat över. Bland annat.

Så nu måste jag försöka bestämma mig för hur jag ska göra framöver: hund eller foderhäst? Åh, alla dessa val här i livet. Måste jag?

Förresten ska jag bli agronom. Skönt att veta något om sin framtid i alla fall.

Idag ska jag vara en produktiv kvinna och städa, tvätta, packa lite, promenera, fika på Muren och läsa. Slå in present ska jag göra också. Ja gisses Amalia, här är det inga lugna puckar. Fast sen är jag ensam hemma resten av tiden, det blir skönt.

Nu har jag ont i ryggen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0