när jag ändå håller på...
kan jag ju fortsätta skriva. Kom på något bra nyss som jag skulle skriva om, säkert något urbota smart också, men självklart glömmer jag det. Lovar att det är Rasmus som har smittat mig med sitt dåliga minne, man blir ju som man umgås.
På tal om det har jag verkligen blivit miljöskadad här. Min vän som kanske kommer hit nästa helg kommer få en chock och typ svimma när hon ser mig här. Jag minns knappt vem jag var när jag bodde i Stockholm, och jag vet inte om jag vill minnas det heller. Samtidigt gör det ont att älska människor så mycket som jag älskar Dillefamiljen.
Det gör fruktansvärt jävla skitont, ska ni veta.
Oj, det var första gången jag sa att jag älskade er. Och det blev i min blogg. Jag borde kanske jobba på min verbala förmåga lite mer..?
Eller nej, för då lär ju hela Dille drunkna i mitt dåliga samvete och min misär. Det vill vi inte.
Men jag älskar er, faktiskt.
Inte för att ni läser det här, but still.
På tal om det har jag verkligen blivit miljöskadad här. Min vän som kanske kommer hit nästa helg kommer få en chock och typ svimma när hon ser mig här. Jag minns knappt vem jag var när jag bodde i Stockholm, och jag vet inte om jag vill minnas det heller. Samtidigt gör det ont att älska människor så mycket som jag älskar Dillefamiljen.
Det gör fruktansvärt jävla skitont, ska ni veta.
Oj, det var första gången jag sa att jag älskade er. Och det blev i min blogg. Jag borde kanske jobba på min verbala förmåga lite mer..?
Eller nej, för då lär ju hela Dille drunkna i mitt dåliga samvete och min misär. Det vill vi inte.
Men jag älskar er, faktiskt.
Inte för att ni läser det här, but still.
Kommentarer
Postat av: Anna
jag går in och kollar varje dag om du skrivit nåt nytt, så det så! vi läser visst!
och jag vet vad du menar, älskar familjen så det gör ont, verkligen. det finns så sjukt mycket att älska.
Postat av: Petronella
Ja vissa av oss läser faktiskt Cajsa ;) Och du är lika älskad tillbaka!
Trackback
