there's so much to be said and done

Bort bort, men till vad? Vad är det jag flyr till? Jag vill inte dit heller, nu är jag fast mellan två grötpunkter i mitt liv, som vägrar etablera sig och bli trygga, lugna hem. Att återvända - volver - när man tagit så mycket energi åt att försvinna, det vet jag inte hur det ska gå till. Hade jag haft superkrafter tillhanda möjligtvis, men nu? Jag är svag som en barnunge. Det svämmar över hela tiden, ett litet ord och det är som att världen pressar sönder mig. Min ångest äter mig levande, tuggar på mig hela tiden, hur står man ut? Hur gör man för att få luft när 16 år pressas mot ansiktet som en fet dunkudde?

Jag vill var glad och inte jobbigt ångestspänd hela tiden. Inte börja gråta inför alla andra hela tiden, inte göra dumma saker, inte ta plats, inte kräva, inte vara i vägen, inte behöva sover över, inte gråta, inte gråta, inte gråta, inte gråta, inte gråta.

Kan du ge mig det?

Men jag kan inte stanna. Jag kan intev ara bland folk. Jag är socialt missanpassad och borde isoleras.


Kommentarer
Postat av: Anna

jag saknar dig (jag har gjort det några dagar nu)

2008-03-04 @ 15:21:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0